Ekblad och ett klänge blev en kollektion herrsmycken i vitt och svart silver.
En fråga på facebook ledde till att jag såg till att ta bilder på en kollektion av mina smycken som jag tycker fungerar som herrsmycken. Självklart är definitionen för snäv, och de skulle kunna passa lika bra på en kvinna eller ickebinär människa, men när jag tänker herrsmycken ger det mig ändå en annan infallsvinkel.
Jag har tillverkat halssmyckena ovanför hemma i min nya lilla verkstad i vardagsrummet. Det är spännande att se vad som går att göra med de få handverktygen jag har här. En handfull filar, en uppsättning tänger, såg. Dessutom har jag en dremmel jag ärvt av min pappa och en lite låga som drivs av tändargas, ett flackjärn och en puckelanka. Innan jag lämnade LOD valsade jag ett antal olika plåttjocklekar med och utan struktur och drog silvertråd i de tjocklekar jag oftast använder. Inte mycket när man som jag är van vid en välutrustad verkstad. Men just nu är möjligheten att båda jobba och se till att hålla den sociala distansen väldigt lugnande.
Ekbladen är sågade i 1.5mm silverplåt och smärglade plana med våtslippapper mot mitt flackjärn. Kanterna är lämnade råa men hörnen är slipade och blänkta med ett polerstål. På baksidan löder jag en halvögla av 1.2 mm silver tråd som anslutning till kedjan, och i den öglan slår jag min ansvarstämpel och 925 för finhalten i silvret. Som betbad, för att få bort oxider och ge det vita smycket en finsilveryta, har jag använt en plastburk med citronsyra som jag värmer i mikron innan jag lägger i smyckena. Det svarta smycket och kedjan är sulferad (kallas oftast för oxiderad) i ett bad med några droppar svavellever i en burk varmt vatten.
Enkla tekniker, få verktyg, men hela min skicklighet, kan ge ett bra resultat!
Lämna ett svar