Medlem i Nutida Svenskt Silver

Nu är jag medlem i Nutida Svenskt Silver igen!

Jag har haft ett uppehåll i mitt medlemskap i Nutida Svenskt Silver under ett antal år nu. Det blev för mycket med barn, Galleri LOD och livet för att jag skulle hinna med! Men när jag fick en inbjudan till att gå med i föreningen igen och såg vilket fantastisk program som skapats inför det kommande jubileums året tackade jag ja!

Först ut är en utställning på Konstakademien! Välkomna dit!

60 år av kreativitet. 19-29 april 2023

Välkommen till Tengbomhallen på Konstakademien! I utställningen 60 år av kreativitet. Jubileumsfest med Nutida Svenskt Silver utlovas corpus, smycken och gåvor, tillverkade i silver och andra material av 32 Nutidasmeder, till firande och fest!

Nutida Svenskt Silver bjöd in till sin allra första utställning Ungt Silver år 1963, och under de 60 år som följt har generationer av smeder hunnit passera genom Nutidas gemenskap. I en hyllning till åren som gått firar Nutida Svenskt Silver in jubileumsåret med en skimrande festutställning i kreativitetens och gemenskapens tecken, det som fått föreningen att bestå genom decennierna: en gemenskap där våra skickliga smeder kan finna såväl värme och stöd som kreativa utmaningar, och ett fortgående möte mellan trygga traditioner och nyskapande utsvävningar.

Bromelia, vaser och ljusstakar i silver och tombak.

Korpus betyder metallföremål med en kropp. Men vad hände om man tar bort kroppen? Om jag ersätter den med tredimensionella linjer? Det uppstår en sort lätthet. Hela föremålet känns nästan genomskinligt. 

Jag valsar strimmor av tunn silverplåt, sista valsningen mot papper för att ge mönster och struktur. Plåten behöver vara tunn för att jag ska kunna få den att böja sig i spiraler som jag kan använda för att bygga upp föremålets volym. Jag måste hela tiden hålla koll på båda kanterna av plåten för att få kurvorna att flyta jämt. Jag bockar med händerna, vrider, böjer, drar, försöker undvika att skada de redan färdiga ytorna. Men ljusen måste stå tillräckligt stabilt. Jag hittar punkter där remsorna kan mötas, skaver försiktigt bort kokhuden, pallar upp, löder i hop. Plåtremsorna vill dra i väg med värmen. Det gäller att lodet inte flyter fel. Det är svårt och spännande.